Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte..

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgångspunkt i dessa syften utvärdera lösningen man valt med att kräva ett positivt eget kapital på koncernnivå.För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har på så vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.Då syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stå på egna ben är det enligt oss helt rätt att mäta på koncernnivå. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. Däremot så är de dörrar man stänger helt i linje med vad man vill uppnå..

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, Positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant..

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt.Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt.

Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

 InledningDagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital.ProblemformuleringVad innebär begreppet intellektuellt kapital?SyfteVi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget.MetodI vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.